Jonathan Ericsson gjorde en bejublad comeback i Vita hästen. Nåväl, låt det vara för tre matcher. Men ändå! Senast idag agerade han backgeneral i Södertälje. En match som jag följde på Viasat Hockey. Han är ganska vass den där Jonte!


Vita hästens hittills största förlust den här säsongen är just Jonathan Ericsson. I övrigt ståtar man med tretton vinster på tretton matcher vilket motsvarar föreningens målsättningar. 

Hur kommer det att gå utan Jonte på isen då?

Förmodligen lika bra som innan får man väl anta. Pållarna går in och jävla.bara.köör. Effekten hos motståndarna är sig lik. Det blir helt enkelt jävligt jobbigt. Kanske tar Skövde ledningen med ett eller två mål. Men det ständiga rivandet och gnuggandet tar till slut ut sin rätt och man orkar helt enkelt inte mer.

En superjinx deluxe kan man tycka. Men att vinna är viktigast utav allt!

Om hästen förlorar då?

Ja må så vara. En förlust mot Skövde är väl inget man bör dra några större växlar utav. Allettan kommer man att nå ändå.

Skövde då?

Skövde IK balanserade på konkursens brant i våras. Tack vare finansmannen Fahlander som såg potential i regionen klarade man sig kvar. Den första målsättningen var att hålla sig kvar i ettan. Div.1-sveriges fegaste målsättning om ni frågar mig. 

Man insåg sitt misstag i takt efter nyförvärv ramlade in, den slutliga målsättningen blev att ta sig till allettan. Något som inte bör vara en överdjävlig utmaning med tanke på vilka lag som huserar i div.1E. Bara man tänker på Mjölby får man rysningar.

Det är inte helt otroligt att Skövde piskar upp Vita hästen på läktaren i morgon, dock något osannolikt.

Ju mer man vinner, desto närmare kommer man en förlust.

Hur det än går så kommer Skövde IK att vara fegisar i mina ögon, och som alla vet så är fegisar förlorare.

"klara sig kvar i ettan" Pff.... Hahaha!