Gummitrissan.bloggo.nu

Spearing & Spelsinne  ⬇️

Samarbeten ⬇️

Stötta oss via Patreon  ⬇️

Senaste inlägg

Visar inlägg från september 2020

Tillbaka till bloggens startsida

Sören é klaaar!!

Tony Zabel och Vita Hästen bombar truppen! Klubben lånar in Marcus Sörensen från San José Sharks och här snackar vi nog det största NHL-lånet hittills till HockeyAllsvenskan säsongen 20/21. 

Det har ryktats en stund och varit på gång under en tid, men nu så är dock allt klart och Södertäljebördige Marcus Sörensen inleder säsongen 20/21 i Vita Hästen!
Helt klart är det väl förstås inte innan klubbarna gått ut offentligt, men Sörensen anlände Norrköping under gårdagen och gör i skrivande stund sin första träning med laget på Himmelstalundshallens gryniga is. 


(Foto: Förtjänar ej cred pga bildkvalité)

Det lär väl förstås inte vara alla som håller med, men nog får detta anses som det största lånet hittills som har trillat in till HockeyAllsvenskan denna säsong. Oliver Wahlström i AIK gick förvisso i förstarunda för en tid sedan, men ska man se till NHL-rutin etc. så är Sörensen i en annan dimension. 

Marcus fick sin hockeyfostran i Södertälje och Skellefteå innan han via Borås slog igenom som senior i ett HockeyAllsvenskt Djurgården. Ett Djurgården som självklart tränades av en stab innehållandes Tony Zabel.

Sörensen gjorde sig ett namn genom fin skridskoåkning, mycket "power" och en uppoffrande spelstil som gick hem snabbt hos Järnkaminerna. 

Jag skickade ut frågan till tre stycken DIF-supportrar angående hur de minns Sörensen och hans tid i DIF. 

- I Djurgårn var han den ultimata! Full jävla fart på grillorna hela tiden, snabb. Det var mest det som stack ut, även om han självklart stod för en hel del mål och poäng. Trots att han kanske inte var den utpekade målskytten direkt.
 

- Powerforward med skapligt spelsinne. Ruggig på skridskor.
- Bör vara topp 3 som lirat i Vita Hästen, ihop med Nylander och Jonathan E.

- Killen har en fantastisk skridskoåkning, väldigt snabb. Var ofta den som började i egen zon och transporterade upp puck. Kan även spela fysiskt, gör en del poäng.
Är väl varken utpräglad målskytt eller playmaker egentligen. 

Något som beskriver ganska väl varför han också fungerat så pass bra under sina dryga 200 matcher för Sharks inräknat grundserie och slutspel. Totalt har det blivit 71 poäng på fyra säsonger. 

Sörensen kliver denna säsong in på sitt sista år med Sharks och lär vara mer än beredd på att kämpa hårt för att förtjäna ett nytt kontrakt i världens bästa liga. 
Till Hockeynews.se fick han frågan om kontraktssituationen i mitten på augusti: 

– Stämmer. Men jag försöker inte tänka på det. Varje år är lika viktigt men det är så klart extra viktigt när det blir kontraktsår och man vill vara kvar där borta och allt sånt där men det försöker jag inte tänka på.

Kort och gott är det en kille som gillar att åka skridskor, inte har några problem att skita ner sig, men också kan hantera klubban om vi riktar våra blickar till GIF:arna ovan. 

Något som väl faller rätt in i beskrivningen på vad Tony Zabel önskar när han nämner spelare som ska passa in i Vita Hästen med sin karaktär och spelstil. 

Tony Zabel lär gissningsvis vara en stor anledning till att Sörensen väljer just Vita Häste, varför Södertälje inte är förstavalet står bara skrivet i stjärnorna. 

Dessutom tränar och umgås även Sörensen med Vita Hästens lagkapten under sommarhalvåret, så även där har nog valet av klubb spelat in. 

Självklart inget vi supportrar klagar över utan bara bockar, bugar och tar emot! 

Den stora frågan i det hela blir bara: Vad väljer Sörensen för nummer? 
Under tiden i DIF var det #66 som gällde, men i Sharks har det varit #20. 

Har klubben redan inofficiellt pensionerat #20 eller kommer någon spelare som önskar att bära numret får göra detta? 

Och sådana fall, vem är då egentligen den bäste Marcus som burit #20 i Vita Hästen? 
En karamell som tål att sugas på! Självklart menat med glimten i ögat. 

Marcus Sörensens seniorkarriär i siffror: 
                                GP    M    A
San José Sharks  231   35  36
Borås HC               43    10   11
Djurgårdens IF   219   66  79   

Bara att ni sätter på repeat och börjar träna, för här ska det dansas hemma
(och/eller på läktarna) en tid framöver! 



Försäsongen 20/21

Precis som föregående säsong och hela livet i övrigt, så har pandemin världen över även påverkat försäsongen till det som komma skall. 
För Vita Hästens del blev det därför en rätt kort och intensiv sådan.

1/9 - Ispremiär

Ett nytt inslag där man pga omständigheterna tvingades att sända på webben och utan publik i hallen. Man sparade också ett par av signeringarna från de sista spelarna till detta evenemang. I grunden en väldigt bra tanke och förhoppningsvis ett återkommande inslag på samma sätt. Funkade kanske inte helt felfritt, men skapade en grund för att bygga vidare på och att kunna utveckla i framtiden. 

3/9 - Slaget om Östergötland
Upp på hästen direkt bara. Knappt har man känt in grejerna eller lärt sin namnet på alla nya lagkamrater, innan det vankades bortamatch och det mot gamla antagonisten LHC. 
En match där man levererade över förväntan i mångas ögon. Över två perioder matchade man verkligen ett mer inkört SHL-lag och kunde lämna matchen med betyg väl godkänt. Dessvärre tröt orken på slutet och en sen kvittering ledde även till förlust i sudden.
Målskyttar: Marcus Fagerudd, Kevin Elgestål

4/9 - Skoda Trophy vs. Leksand
Snabba puckar och kort varsel. Västerås tvingades pga sjukdomar att tacka nej till sin plats i Södertäljes arrangerade turnering Skoda Trophy. Med extremt kort varsel (beskedet läckte ut under tiden matchen mot LHC spelades), så tackade Vita Hästen ja till att ersätta och skulle därmed avverka fyra matcher på lika många dagar. 
Först ut var batalj mot Leksand, mindre än 24 timmar efter förlängningsförlusten mot LHC. Något som man nog kan anta satt lite skapligt i kropparna med tanke på hur det såg ut i inledningen. Pang, pang, pang och pang. 4-0, 13-3 i skott i första perioden. 
Därefter ryckte dock laget upp sig, ihop med att LIF nog möjligtvis slog av lite på takten, men ändå ett betyg till spelarna att visa moral trots den tuffa inledningen. Matchen slutade 5-2 till SHL-laget från Dalarna, men Vita Hästen kunde lämna med raka ryggar.
Målskyttar: Filip Cruseman, Simon Holmström

5/9 - Skoda Trophy vs. Malmö
Har ni läst läxan sedan igår grabbar? Nja, 0-1 efter 24 sekunder, 0-2 efter 2.47 och jag tillsammans med mitt sällskap satt mest och skrattade lite smått hemma i soffan. Totalt 0-3 efter första perioden och här var det klasskillnad än en gång när det kom till inledningen. Absolut förlåtna av tredje matchen på tre dagar och detta även mot en division högre motstånd, men sju insläppta på de bägge förstaperioderna var mindre smickrande och säkerligen något som man varken hade planerat eller önskat sig. Historien upprepade sig dock och laget visade på nytt bra moral, karaktär och spelade upp sig. Man putsade även siffrorna till 1-4 innan matchen var över.
Målskytt: Emil Lundberg

6/9 - Skoda Trophy vs. Södertälje
Ahaa, äntligen ett motstånd av vår egen kaliber. Det här blir spännande att se var vi står.
Här var det dock inget snack om saken. Ett SSK som på förhand rankas en bra bit över Vita Hästen fick se och lära. Mållöst efter första perioden där hästarna vann skotten med 12-11, innan det rann iväg fort i mellanakten. Tre mål på 1.24 avgjorde matchen till Vita Hästens fördel och därefter blev det mest en transportsträcka. Eller uppvisning i att besöka botbänken kan man också beskriva det. Totalt 38 utvisningsminuter i en match som slutade 4-1, efter att SSK reducerat innan Karl Påhlsson spikade slutresultatet. 
Målskyttar: Jens Holmström, Kevin Elgestål, Arvid Degerstedt, Karl Påhlsson

12/9 - Hemmapremiär vs. Almtuna
En tämligen behaglig debut inför den fåhövdade publiken i Himpa, då man pga restriktionerna erbjöd 50 personer plats för en slant på restauranghyllan för att få se matchen. Seriekombatanten från Uppsala stod väl ut särskilt utan hemmalaget kunde tämligen enkelt cruisa sig till en seger i sin första match i hemmaborgen. 
34-20 i skott och bekväma 3-0 på tavlan. 
Målskyttar: Kim Johansson, Karl Påhlsson, Simon Holmström

18/9 - Debut för Werner & Zetterlund vs. Västervik
Säsongens första batalj mot Västervik, där det totalt sett med försäsong och grundserie kommer bjudas på hela sex stycken möten. Extra krydda till det hela också att säsongens samtliga möten kommer spelas "back to back", dvs. man möter varandra två dagar i rad, hemma och borta. En match där Vita Hästen inledde bra och hade ledningen, men allt eftersom så drabbades man av skador, tog mycket utvisningar och tappade greppet om matchen. Som både Tony Zabel och Niklas Czarnecki summerat matchen i efterhand: 
" Vi var riktigt dåliga så det var bra att vi förlorade, istället för att vi fått med oss en seger och lurat i oss att vi gjort något bra". 
Västervik vände på steken och vann matchen med 2-1. Revansch finns där att utkräva! 
Målskytt: Marcus Fagerudd

23/9 - Debut för Högberg vs. Västerås
Dags för veckan som innehöll säsongens två sista träningsmatcher. 
Först ut Västerås som dagen innan matchat mot AIK och åkt på stryk. Gästerna hängde med bra i ABB Arena Nord i den första perioden och både kunde/borde ha gjort någon balja på de lägen man skapade. Istället var det hemmalaget som gick till ledning efter ett PP-mål sent i perioden och därefter var det rullgardin ned för Vita Hästen. 
Skämskudde fram i andra perioden fär VIK gick ifrån till 5-0 och efter det följde man upp med 3-0 i den tredje perioden, vilket ledde till totalt 8-0. 
Knappast något som var godkänt, men det var samtliga inblandade väl medvetna om.
En del att jobba på inför genrepet mot Västervik två dagar senare med andra ord.
Målskyttar: - 

25/9 - Genrep vs. Västervik
Undertecknad fick chansen att bevittna matchen på plats i Himmelstalundshallen, tack för det! Många var vi som väntade oss ett rejält revanschsuget lag som ville studsa tillbaka på rätt spår inför premiären om en vecka. Dessvärre fanns där inte mycket som såg bättre ut till en början. Eller ens före matchen heller för den delen. Hemmalaget kunde inte ens mönstra fullt lag, utan ställde bara upp med 11 forwards. Inte heller hann pappersarbetet med senaste tillskottet William Lagesson bli klart, så hans debut låter vänta på sig. Västervik gjorde 1-0 omgående när matchen börjat och så fort hemmalaget besökte utvisningsbåset så kom även 2-0. Gästerna var även ofina nog att vinna skotten i perioden. Det utökades även till 3-0 i mellanakten innan Topi Nättinen gjorde sitt första mål för Vita Hästen i spel fem mot fyra. Hästarna hade även chansen i under lång tid i spel fem mot tre, men några fler mål fick vi inte se i perioden. Däremot bjöds det på underhållning då Fish och Hagelin rök ihop efter slutsignalen, där Hagelin verkade riktigt arg och försökte nå fram till Fish gång på annan trots domarnas motande. Detta renderade i 5+20 för Hagelin, medan Fish klarade sig helt från bestraffning. 
Vita Hästen kom ut starkt i den tredje perioden. Man vann skotten med hela 14-4, reducerade via Erik Borg i powerplay och kvitterade även genom Christopher Fish. Tyvärr besökte man utvisningsbåset ännu en gång och Västervik kunde sätta det matchvinnande målet med åtta minuter kvar på tavlan.
Målskyttar: Nättinen, Borg, Fish

Interna poängligan slutade som följer: 
                                   M A
Simon Holmström 2+2
Topi Nättinen         1+3
Marcus Fagerudd 2+1
Kim Johansson      1+2
Jens Holmström    1+2
Kevin Elgestål        2+0
Karl Påhlsson         2+0
Emil Lundberg       1+1
Albert Lyckåsen    0+2
Filip Cruseman      1+0
Arvid Degerstedt   1+0
Christopher Fish    1+0
Niklas Folin            0+1
David Åslin             0+1
Jakob Stöffling       0+1
Anton Johansson   0+1
Erik Borg                 1+1
Patric Blomberg    0+1

Summa summarum får man väl sammanfatta försäsongen som att den inleddes lovande, men successivt blev sämre och sämre. Inte bara resultatmässigt utan även sett till spelet på isen. Vill man vara konspiratoriskt lagd, så kan man väl prata om att det blivit mer och mer virrigt i och med lånens intågande, men samtidigt har man åkt på en hel del skador och sjukdomar också, vilket lett till hattande med formationer och problem att kunna spela ihop sig. 

Något som har varit Vita Hästens signum under en tid nu är special teams. Spelet i Powerplay och Boxplay. Där kan det nog vara dags att skruva till det och börja hitta rätt, framförallt i boxplay där man inte varit speciellt framgångsrika. 
50% igår mot Västervik, 25% mot Västerås, 57% mot Leksand och 60% mot Malmö är inga jättesmickrande siffror. Sen kanske man medvetet inte har lagt någon tid på det, utan kommer skruva på dessa detaljer nu i veckan som kommer. 

Litet problem bara då om man ser till de tre senaste matcherna, är att man har en hel del annat att slipa på också. 

Dock ska man påminna sig om att det bara är försäsong, man har så klart haft kortare tid än många andra lag att spela ihop sig och det har varit rörigt i truppen. 

Gissningsvis kommer det behövas ett par omgångar innan laget når sitt fulla potential och är samspelta fullt ut, men nog hade åtminstone jag gärna velat att det såg bättre ut nu med en vecka till premiär. 

Man ska även ha i bakhuvudet att det inte är någon smekmånad som väntar i de inledande omgångarna. Modo, Björklöven, Karlskoga och Timrå är samtliga tippade att ligga i den absoluta toppen, så det är nog väldigt många som räknar med att hitta Vita Hästen på tabellens botten efter en handfull omgångar spelade. 

Nu stryker vi ett streck över den här försäsongen, glömmer alla skitresultat och blickar framåt med glada mungipor. 7 dagar till premiär för vår del och 6 dagar tills dess att HockeyAllsvenskan drar igång. 

Dessa sju dagar får Vita Hästen ta till att fila på detaljer och läka skadade kroppar.
Om en vecka riktar vi blickarna mot Örnsköldsvik. Då drar det igång - Det blir kul! 

PRECIS det hela HockeySverige ville se

Vita Hästen presenterade sitt femte lån för säsongen och hela HockeySverige rasade mot klubbens strategi. Skönt då att ha en träningsmatch ikväll och kunna tysta kritikerna med att visa hur det kommer leda till framgång va? Inte direkt, visa snarare upp raka motsatsen. Precis det alla ville se. Noll prestation och en rakt igenom bedrövlig insats.

Den första perioden var ingen orgie i målchanser direkt, men å andra sidan var det inte heller utvisningar så det förslog heller. Det fick vi faktiskt vänta på fram tills det återstod två minuter av perioden. Beröm till domarna (och lagen förstås). 

Västerås tilläts väl gång på annan att ha strukturerat och uppställt spel i offensiv zon, då gästerna kändes ganska passiva i sitt försvarsspel. 

Man lät VIK komma till avslut, men å andra sidan var det gång om annan då också korridor fram till Werner som inte hade några problem att mota puckarna. 

Vita Hästen å sin sida störtade fram säkert en handfull gånger i spelvändningar där man hade övertag i numerär som man borde utnyttjat bättre. Tänker nog främst då på 2-mot-1:an där Fish och Högberg störtar framåt, men där den förstnämnde väljer att ta avslut upp i droppnätet istället för att servera debutanten. 

Vi fick en utvisning i perioden till slut och då även ett mål självklart. Detta sedan William Wikman visat fina kvalitéer och jobba till sig en utvisningen på gästerna. 
In som tredjegubbe i ansiktet på Emil Lundberg som tar smällen gott och väl, medan Jens Holmström som gör detsamma på en på ändan drattande Wikman bestraffas med två minuter utvisning. I powerplayet behövde VIK sedan ingen större tid på sig för att förvalta övertaget, utan efter ett skott från blå kunde Viktor Hertzberg raka in returen i öppen kasse ur tumultet framför Werner. 10-4 i skott tycker jag nog inte riktigt speglar hur den spelmässiga fördelningen var, men å andra sidan gör man inte heller några mål om man inte skickar pucken på målvakten eller innanför ramen. 

I den andra perioden dök det dessvärre bara upp ett lag till spel. Fysiskt fanns det kroppar i de vita dressarna men mentalt verkade samtliga sitta kvar i vilan. 
Västerås går ifrån till 5-0 i perioden, där man gör ett rejält ryck redan i inledningen genom 2-0 och 3-0 inom loppet av nio sekunder. 

Faktum är att det dröjde fram till mer än halva perioden innan det att Karlberg skickade iväg Vita Hästen första skott på mål. Gästerna fick chansen att putsa siffrorna vid ställningen 4-1 på straff sedan Nättinen blivit störd i ett friläge. 
Kanske har missat regeln här igen, men nog får man välja vem man vill att slå? 
Hur eller hur, Holmström fick inte svara upp sin snygga straff i Skoda Trophy utan Topi tog den istället själv. 
Succén uteblev och förutom någon slags uppvisning i avancerad skridskoåkning bjöds vi inte på mycket till straffslag. 
Kanske påverkad av resultatet, men inte riktigt vad man vill se i ställningen 4-0, snarare resolut försök till avslut och en uppenbar vilja att förpassa pucken i nät. 

Som lök på laxen, grädde på mos, senap på korven och dillen på köttet så dammade självklart VIK in 5-0 direkt i spelsekvensen efter, så då var det bara rullgardin ner. 

Förvisso fick man också chansen i spel 5 mot 3 och 5 mot 4 innan perioden var över, men mycket mer än putsande av skottstatistiken blev det tyvärr inte. 

Christopher Fish avslutade perioden med att starkt bryta in framför sin back i ett halv friläge, men sopade puckuslingen i stolpe/ribba. Beskrivande för matchen hittills. 
Skotten registrerades som 11-7. Något som är smickrande för gästerna som, som sagt, räddades av sina två numerära överläge i slutet av perioden. 

Planenligt kom då givetvis Vita Hästen ut med energi till den tredje perioden, precis som VIK mestadels ville spela av det hela. Vilket ledde till ett powerplay för gästerna sedan Simon Holmström gruffat o stökat till sig förtjänstfullt. 

Här var det dock stopp igen. Kvalité i special teams var lika frånvarande som nivån på det samspelta i övrigt, så det enda vi fick se i formen special teams i denna period var när Västerås utökade till 7-0 i spel med en man mindre på banan. 

Dessförinnan hade man då också självklart hunnit sticka upp och göra 6-0.

Innan matchen äntligen var över så hade givetvis VIK varit ofina nog att även göra 8-0.  


Detta var sannerligen ett bottennapp å det grövsta och inte vad man vill se med premiären i antågande. 

"kortare förberedelser än andra lag" och "mycket nytt folk på isen" är några argument kan jag väl tänka mig. Men det faller väl lite platt känns det som, då vi faktiskt var bra mycket närmre mot både Leksand och Malmö, även om de två förstaperioderna i de bägge matcherna liknade dagens mellanakt. 

Här blir det intressant att läsa tankar och intervjuer efter matchen, då det gång efter annan tryckts på karaktär och att jobba hårt. 

Det hårda jobbet kanske är svårt att bedöma så här på avstånd genom en enkameras webbsändning, men karaktärsmässigt vill jag väl sträcka mig till att påstå att det ej får vikas ner på detta vis mot en seriekollega.

För Västerås del var detta genrepet inför premiären om cirkus tio dagar, medan det för vår egen del är ganska skönt att det åtminstone är en dags träning, hehe, innan vårat egna genrep mot Västervik på fredag i Himmelstalundshallen.

Dagens gameplan skickar vi i dokumentförstöraren, (förhoppningsvis) är skitarga, tar nya tag imorgon och sen spöar vi skiten ur Västervik på fredag. 
Interna poängligan ser ut som följer: 
Rätt oförändrad sedan förra matchen.

Ameh, domarn!?

Träningsmatch mellan Västervik och Vita Hästen i afton. 
Upplagt för festligheter och skön ishockey tänkte då nog de flesta. 
Eller ja, alla utom domarna då, för det var ena rediga partypoopers. 


Vita Hästen med fin försäsongsform och lite nyanlända lirare i form av Fabian Zetterlund och Adam Werner som gjorde debut för klubben. 

Västervik i sin tur skrinnande in med en dunderseger mot nykomlingen Väsby senast. 

Man hade ju hoppats på en fartfylld match med lite känslor, precis som det brukar vara och även bjuder in till när det är två lag som möter varandra där fem spelare i vardera lag har representerat motståndarna. 

Fartfyllt blev det också i den första perioden, där jag tycker att Vita Hästen tog för sig och spelade ett ovanligt (?) rakt spel, där men verkligen attackerade kassen och var aggressiva. Utvisningarna flängde hit och dit som vanligt med domarnas nya direktiv, men det var inget mot det som komma skulle. 

Marcus Fagerudd satte ytterligare ett mål i Vita Hästen-tröjan efter att ha skjutit 1-0 direkt på ett tek vunnet av Topi Nättinen. 

Vita Hästen således i ledningen i periodpaus, men det var väl här någonstans som det började urarta. Herrarna Hiljanen och Eriksson stod för försäsongens största bottennapp, alla kategorier. Och JAAA, jag vet att vi inte får skälla på domarna, för då kommer ingen vilja döma och de är heliga kor fredade från att någonsin ha utfört en felaktig bedömning. 

MEN DET KAN VÄL INTE VARA RIMLIGT att det landar på uppåt 40-55 utv.minuter i en träningsmatch som innehåller lite gruff efter avblåsning på sin höjd. 
(nej, jag har inga belägg för minuterna eftersom Västervik uppenbarligen inte kan skramla ihop folk på byn en fredag till sekretariat för att digitalisera matchprotokoll i Sveriges näst högsta liga)

Jag vet att det kommit direktiv om att domarna ska stävja dittan och dattan detta år, men det måste väl finnas en viss gräns för vad som är rim och ranson? 
Det smäller mer bland plastkäpparna i Åby Arena när det vankas Allsvensk innebandy än vad det gör på isen för att det ska blåsas av och delas ut bestraffningar. 

Hur eller hur, den andra perioden bestod av totalt kaos från såväl domarhåll som spelmässig kvalité. Special Teams till förbannelse, Simon Krekula fick lämna arenan med befarad bruten arm, Patric Blomberg blev skjuten i huvudet men lämnade matchen med en blödande hand (?), Filip Cruseman sänktes duktigt av Alexander Anderberg och lämnade direkt ut för omklädningsrummet. En tackling som lovordades och prisades av webbsändningen, men dessvärre hade man ingen som helst möjlighet att bjuda på en repris. Stark jobbat att läsa av tacklingen då! 
Samt slutligen då att Emil Lundberg inledde sin officiella kaptensroll med att snacka till sig ett matchstraff (som sen inte blev ett matchstraff för han spelade i tredje), när han som alla oss andra tröttnade på att de randiga ville inneha huvudrollen istället för de båda lagen som försökte tampas om puckinnehav. 

Inga mål och inget ordnat spel i den andra perioden heller för den delen. 

I den tredje var det ju knapert med folk hos gästerna, där Mackan Karlberg som var uppsatt som extraforward var inne och körde på diverse platser som jag uppfattade det. 

Trötta av allt gnetande i BP, samt en dos av rejält dålig insats får man nog i ärlighetens namn erkänna, så kunde hemmalaget steppa upp, kvittera och därefter även ta ledningen och vinna matchen. 

En av målskyttarna för Västervik var Anton Blomberg, en Blomberg som gjort mål på Vita Hästen i både Tranås, Tingsryd, Södertälje och nu även Västervik. 
Tämligen märkligt då att han inte mäktade att göra just mål när han spelade i vår klubb. 

Hur som helst, det var inte mycket till underhållning om det är välspelad ishockey och två lag som kampas på lika villkor man vill se. 

Självklart ligger det till viss del ett ansvar även på lagen att det inte ska rinna iväg och bli för mycket utvisningar, men man kan inte värja sig helt när det är rena ramla visselafton i domarrummet. 

Hästarna får bryta ihop, fira in helgen, spela ihop sig lite till på träningarna och sedan ladda för att möta Västerås på onsdag i ABB Arena Nord. 

Detta innan det vankas genrep mot just Västervik nästkommande fredag i Himpa. 
Då hoppas jag att Daniel Wessner är en av två rättskipare, gärna ihop med......Fuck it, kör tredomarsystem, det kan inte bli sämre! 

Interna poängligan ser ut som följer: 
                                   M A
Simon Holmström 2+2
Kim Johansson      1+2
Topi Nättinen        0+3
Kevin Elgestål        2+0
Karl Påhlsson         2+0
Emil Lundberg       1+1
Jens Holmström    1+1
Marcus Fagerudd 2+0
Filip Cruseman      1+0
Arvid Degerstedt   1+0
David Åslin             0+1
Albert Lyckåsen    0+1
Jakob Stöffling      0+1
Anton Johansson  0+1
Erik Borg                0+1
Patric Blomberg   0+1

Nu ska undertecknad också ta helg,
behövs efter en hektisk period med enbart mat, sömn och arbete.
Fridens! 

Special teams gav seger och Julle en nolla

Säsongens femte (!) träningsmatch gick av stapeln i Himmelstalundshallen under eftermiddagen. En batalj mot seriekollegan Almtuna, där det inte saknades målchanser men inte bjöds på mål med lika manskap på banan. 

Det var väl kanske inte något skönspel som utspelade sig i "Himpa" under lördagen. 
Att man har lagt fokus på att beivra vissa regelbrott syntes även denna match i statistiken och hemmalaget var det gäng som behärskade spelformen bäst. 

Kim Johansson satte 1-0 tidigt i spel fem mot fyra efter assist från Topi Nättinen. 
Almtuna hade sedan chansen två gånger om att kvitter i spel fem mot tre, men en stabil box ihop med förtroendeingivande spel från Julius Pohjanoksa nekade gästerna. 

Karl Påhlsson åkte till sig ett friläge, men även Erik Hanses visade klass i sin målbur och nekade den unge talangen från att hämta i målprotokollet. 

Den andra perioden flöt förbi av bara farten. Få avblåsningar ihop med en inte allt för innehållsrik ishockey var orsaken till detta. 

Förvisso fick hemmalaget chansen i fem mot tre under hela två minuter efter en dubbelutvisning på AIS, men mycket täckta skott från utespelarna och en Hanses som tog hjälp av både ribba och målvaktsmask förhindrade fler mål i matchen. 

Tredje perioden bjöd väl egentligen inte heller på allt för mycket, fortsatt med utvisningar och bara ett lag som klarade att konvertera på övertaget. 

Karl Påhlsson nätade på nytt med en man mer på banan och Simon Holmström stod för aftonens vackraste mål, efter att pucken gått som på ett snöre ihop med Kim Johansson och Topi Nättinen som stod för förspelet. 

Pohjanoksa fick kliva fram ett par gånger och var inte sysslolös för att belönas med Vita Hästen-karriärens första nolla. 

Stort klev även Erik Hanses fram när han rånade Erik Borg på ett givet mål. 
Borg och Degerstedt åkte till sig ett 2 mot 1-läge där den sistnämnde serverade en perfekt passning i sidled. Hanses överspelad och bara för Borg att lyfta in pucken, trodde alla. Hanses gav sig dock inte utan stod för en vacker sidledsförflyttning av den mer avancerade skolan och parerade med stöten. 

Matchen slutade således 3-0 till Vita Hästen som sett över 60 minuter var klart bättre. 
Almtuna saknade en del spelare, där några av lånen från Nordamerika var ett par av dessa och även skickliga backen Belov lyste med sin frånvaro. 


Två raka segrar för Hästarna från Peking således och hittills är man obesegrade mot motstånd från samma ligatillhörighet. 

Lite smolk i bägaren att Kevin Elgestål tvingades att kliva av redan i den första perioden efter att ha täckt ett skott med handen. Adam Karlsson täckte upp med den äran. 

Interna poängligan ser ut som följer: 
                                   M A
Simon Holmström 2+2
Kim Johansson      1+2
Kevin Elgestål        2+0
Karl Påhlsson         2+0
Emil Lundberg       1+1
Jens Holmström    1+1
Topi Nättinen        0+2
Marcus Fagerudd 1+0
Filip Cruseman      1+0
Arvid Degerstedt   1+0
David Åslin             0+1
Albert Lyckåsen    0+1
Jakob Stöffling      0+1
Anton Johansson  0+1
Erik Borg                0+1
Patric Blomberg   0+1

Äldre inlägg