Julen är här och under julen vill man att alla ska vara nöjda och glada. Frågan är hur lätt det är att koppla bort allt som involverad i Vita Hästen. Här tänkte jag redogöra lite för varför kritiken på alla plan är berättigad.
Säsongen 09/10 var den säsongen som HockeyAllsvenskan började att spela 52 omgångar istället för 45. Jag vaknade ovanligt pigg och glad i min dödsmansförkylningsfeber och sammanställde hur samtliga lag som slutat på sista plats i HockeyAllsvenskan sedan 09/10 har gjort presterat.
Här kan ni se resultatet:
LAG OMG MÅL POÄNG SÄSONG
Vita Hästen | 30 | 59-91 (-32) | 24 | 18/19 |
Troja-Ljungby | 52 | 142-152 (-10) | 66 | 17/18 |
Södertälje | 52 | 106-164 (-58) | 50 | 16/17 |
Sundsvall | 52 | 106-176 (-70) | 42 | 15/16 |
Södertälje | 52 | 123-146 (-23) | 55 | 14/15 |
Björklöven | 52 | 112-170 (-58) | 50 | 13/14 |
Karlskrona | 52 | 107-186 (-79) | 37 | 12/13 |
Sundsvall | 52 | 123-182 (-59) | 50 | 11/12 |
Tingsryd | 52 | 121-181 (-60) | 49 | 10/11 |
Oskarshamn | 52 | 104-168 (64) | 36 | 09/10 |
Inte någon jätterolig julklapp till alla er som läser, men jag summerar inte detta för att jag vill förstöra eran julefrid. Utan istället vill ja använda denna tabell till att bryta ner och kanske förklara och få folk att förstå vad det stigande missnöjet grundar sig i.
Som ni kan se så har Vita Hästen 22 omgångar på sig gentemot övriga lag i tabellen.
Sämsta lag genom tiderna sett till poäng är IKO på 36, 12 mer än vad Vita Hästen fixat vid denna tidpunkt. Målskillnaden är heller speciellt glädjande. Absolut, man har 22 omgångar på sig att skena förbi många av dessa lag, eller åtminstone något. Speciellt med tanke på hur spelet har sett ut. Det jag reflekterar över mest är antalet inspelade poäng samt målskillnaden. 91 mål i baken på 30 matcher är ett ganska exakt snitt på att man behöver göra fyra mål per match för att vinna. Där man inte ens når upp till två per match i nuläget.
Så: Varför har det då blivit så här?
Jag är ingen guru och har inga exakta svar, men det finns många olika aspekter och parametrar att väga in o blanda samman för att komma fram till slutsatser.
Den nuvarande klubbledningen har i mångt och mycket sagt att man gör och gjort ett fantastiskt jobb för att rensa skulder och gamla synder. Självklart kan ingen ta ifrån dessa personer det, men vad är en rekordsanering värd när det går ut så pass över det sportsliga så man nu slutligen riskerar att åka ur?
Vita Hästen har på den sista rutan i det ekonomiska excellarket bara blivit bättre och bättre, men på isen har det i samma takt bara blivit sämre och sämre.
I en elitidrottsklubb är hierarkin något i stil med:
Styrelse/Ordförande - Klubbchef - Sportchef - Tränare
Så hur går det då egentligen när flera personer även sitter på dubbla stolar?
Självklart ska vi kunna kräva mer av Leif Strömberg som har byggt detta lag att coacha i form av både Sportchef och tränare. Men vad händer när han misslyckas och behöver stöttning eller granskning uppifrån? Ska han som tränare gå in och stänga dörren för att ta ett snack med sig själv i rollen som sportchef?
Och sportchefen i sin tur ska granskas av klubbchefen som uppenbarligen mestadels fokuserat och har kunskap kring det ekonomiska, vilket i viss del bakbundit personen som fått i sin hand att bygga ett lag. Om sportchefen då inte känner att han har något förtroende eller gehör hos klubbchef, då går han givetvis till styrelsen för att få vädra sina åsikter. Men där sitter ju även klubbchefen med ordförandeklubban och vad är det då för mening att ens ta den vägen.
Kort och gott så har alldeles för mycket gjorts på ett smidigt och kontraproduktivt sätt i Vita Hästen under en allt för lång tid. Speciellt utan större granskning utifrån.
Absolut: Leif Strömberg har gjort ett för dåligt jobb med lagbygget i år, men hur lätt är det som ensam person ratta en hel sportslig organisation? Jag försöker inte ta Strumpan i försvar, men jag tror och tycker att man borde visa lite förståelse också.
Definitivt: Yvonne Anglesjö mfl. har gjort ett gediget jobb med att sanera skulderna.
Men den provisoriska lösningen med henne som både ordförande och klubbchef blev istället permanent och har i mina ögon gjort att det sportsliga blivit allt för lidande.
I mina ögon ska antingen ordföranden eller klubbchefen ha en gedigen kunskap av såväl marknadsarbete som sporten man sitter i styrelsen för.
IFK Norrköping är ett perfekt exempel i mina ögon.
"Men Jens Gustafsson är ju ensam manager" tänker ni då.
Jo absolut, men å andra sidan har han så oerhört mycket mer folk kring sig.
Han har en tränarstab på de fyrdubbla som Vita Hästen besitter. Han har Peter Hunt (ordförande och storjävla chef) i ryggen som även har suttit med och skött förhandlingar. Samt att IFK även har en av de bästa ungdomssektionerna i Sverige, plus agenter till höger och vänster som underlättar Jens arbete.
Peter Hunt har dessutom varit öppen med siffror när det började blåsa kring folks åsikter på fokus ekonomi kontra det sportsliga. Då kom det ut ett öppet brev kring intäkter kontra utgifter och även en redogörning kring vad agenter mfl. kostar.
Kring Vita Hästen har vi länge ställt frågor kring just det ekonomiska som jag nämnt.
Visst, skulderna är sanerade och klubben har vad det sägs gröna siffror.
Men det sportsliga har fått sämre förutsättningar och vad är allt då värt?
Har man fixat skulderna genom att kapa i sportens skattkista, eller har man gjort det genom att öka intäkterna bland sponsorer?
Detta i takt med ett sjunkande publiksnitt är en svår ekvation att få ihop.
Och även där har vi ett moment 22. Sparar du in på sporten och därigenom får ett mindre slagkraftigt lag, så kommer du i slutändan få mindre publik på matcherna och därigenom mindre intäkter.
Vad jag egentligen vill framföra när jag inledde detta inlägg är att det nog inte bara gå att hitta en syndabock kring varför Vita Hästen verkar gå mot negativt kvalspel 18/19.
När man satt personer på dubbla stolar har man säkert gjort det med en god tanke.
Detta har med facit i hand inte fallit speciellt väl ut och klarar man nu av att försvara den HockeyAllsvenska platsen, så bör förändring göras i organisationen.
Framförallt en framtidsplan och en redogörelse kring hur och när man ska nå denna.
Trots detta gnäll och all negativitet vill jag önska er alla en God Jul.
Månaden är inte slut än, men Gummitrissan.bloggo.nu har fått en tidig julklapp.
Den ska vi dock inte öppna innan årets sista dag är tanken.
Fridens!
0 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS