Gummitrissan.bloggo.nu

Spearing & Spelsinne  ⬇️

Samarbeten ⬇️

Stötta oss via Patreon  ⬇️

Senaste inlägg

Visar inlägg från april 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Hur summerar man den här säsongen?

God morgon kamrater, antagonister, pessimister, livsnjutare och alla ni andra!

Äntligen! Det uttrycket har jag använt mig av alldeles för mycket den här fantastiska hockeysäsongen. För, fantastiskt var just vad den var. Håller ni med?

Vissa av er kanske gör det, andra självklart inte. 

Vad var det som var så jävla fantastiskt då kan man undra?

Jo, den innehöll ju det mesta. Nyförvärv, ny tränare, sparkning av spelare, sparkning av tränare, snygg ishockey, svinjävla kass ishockey, lock-out, Jonathan Ericsson, storpublik, publikflykt, dålig ekonomi, externa finansiärer, blogganalyser, bloggstiltje, blogglavemang, hat, kärlek, tjafs, kramar, high-fiveande, korv, kaffe, tekniska problem, en speaker vilse i Thailand, lansering av hockeyettan.com, grundserie, alletta, playoff, kvalserie, halleluljamoment och lite mer därtill.

Det började i augusti när jag och Ve.. Nicl.. Läcki... Lillsnorre frös benen av oss i det där stallet. Utanför krängde man hamburgare i sensommarsolen. 

- Vad var det där?

- Ja du, jag har ingen aning!

Jag skulle begå en lögn om försäsongens spel (eller spel och spel) vittnade om en plats i kvalserien för Vita Hästen. Det såg inte alls ut på det sättet dom vi har vant oss vid när det gäller pållarna. 

Ny tränare, det visste vi ju om. Det kanske var så här man skulle spela sig till framgång tänkte vi och gav det en chans.

Det gick några månader och spelet såg inte mycket bättre ut. Vita Hästen vann och det var ju det viktiga.

Jag kommer att minnas tre matcher i den här grundserien. De tre matcherna då Jonathan Ericsson krängde på sig Vita Hästen-tröjan igen. Vilken succé! Publiken kom till himpa och njöt av den reslige backens spel.

Sedan fortsatte grundserien som vanligt. Pållarna vann E-serien och kunde blicka fram emot den där allettan då man skulle mäta krafter mot F-seriens främsta lag.

Vi tjatade om det, ni tjatade om det. Vilken serie är bäst? 

Så här i efterhand kan man konstatera att det var ganska jämnt skägg mellan topparna i båda serierna. Jag knåpade ihop två blogginlägg baserat på statistik där jag vill minnas att lagen från E-serien var en smula vassare.

Nåväl. Allettan hade sin gilla gång och det var alls inte säkert att Vita Hästen skulle ta den där förstaplatsen som gav plats och hemmaplansfördel i PO3. Lyckligtvis så knöt man näven och tog även den seriesegern i hamn.

Efter det så diskuterades det en hel del om huruvida lottningarna skulle vara riggade eller inte. Käftsmällen lät inte vänta på sig och Vita Hästen skulle möta vinnaren mellan Enköping och Kiruna i PO2. Vi trodde ganska hårt på Kiruna men hoppades på Enköping.

Kiruna it was..

Läckis och några till tog reguljärflyget till gruvstaden för att bevittna en bortamatch, jag stannade hemma..

Resten utav resan ligger färskt i minnet. Det som kanske sticker ut mest är väl det där tränarbytet tre matcher in i kvalserien. Klüft fick tacka för sig och Hånberg tog över rodret. Han gjorde det bra, riktigt bra!

Jag tycker att det var rätt att byta tränare, jag tycker att det var modigt, jag gillar när man agerar.

Något allsvenskt avancemang blev det tyvärr inte den här gången. Det var nära, riktigt nära. Det finns två matcher i den här kvalserien som jag kommer att ha svårt att glömma. Hemmavinsterna mot KHK och Björklöven. Stämningen var fantastisk. 

Det finns mycket mer att skriva och prata om när det gäller säsongen 2012/2013. Jag själv känner kanske inte att jag behöver det. Det är april och sillyn har precis börjat. 

Macke är tillbaka! Bara en sådan sak.


Fyll gärna på i kommentarerna om era intryck. Fega inte, fegisar är förlorare!

Omröstning 2012/2013

Var det en bra säsong?

 Så fan heller!!1

 Det måste man väl ändå säga!

Kakor används

Ett misslyckande med mycket positiva vindar

Så satte vi då punkt för säsongen 12/13 igår. Och som den avslutades, straffavgöranden i såväl Himmelstalundshallen som Björkängshallen. Marginalerna var små men med lite flax och en bra uppryckning så klarade KHK sig kvar i Allsvenskan denna säsong genom att Vita Hästen slog Tingsryd på straffar. Matchhjälte för Vita Hästen och KHK, Jesper Samuelsson. 

Jesper som inledde säsongen som kapten men blev av med titeln efter att Per Hånberg coachat laget i fyra matcher, var alltså den som klev fram när det skulle avgöras. Även om det bara var av akademisk betydelse för Vita Hästen så klev han ändå fram och avslutade säsongen på bästa sätt för både laget och sig själv. Att han dessutom sköt ner Tingsryds AIF till Disivion 1-spel nästa säsong var kanske en liten bonus, vad vet jag. Såhär med facit i hand så ser vi hur ödesdiger poängtappen både hemma och borta mot Piteå blev. 

Men samtidigt är det precis så som Vita Hästens säsong har varit. Mycket bra spel och segrar mot de "bra" lagen, medan man väldigt ofta haft större problem med lag som ska vara givna segrar, både i Grundserien och Allettan. Givetvis ska man inte ska säga att Piteå är ett dåligt lag då man tagit sig till Kvalserien, men vill man ta sig upp i Allsvenskan så ska ett lag som Piteå inte kunna roffa åt sig mer än tre poäng sett över de båda matcherna lagen möts. 

Givetvis känns det tungt att man föll lite på målsnöret, och kanske ännu tyngre att det inte heller blev någon tredjeplats, men vi får se de positiva sakerna istället. 

Årets lag har tagit sig längre än man gjorde förra säsongen, man var med i kampen om avancemanget fram till slutet och det är bättre än resultatet för två säsonger sedan. Kort och gott är detta den bästa hockeysäsongen som Norrköpingspubliken bjudits på under de senaste 20 åren. Det tåls att tänka på och faktiskt vara glad och stolt över att man fått följa. 

Självklart ska man aldrig vara nöjd med att vara förlorare, men det finns mycket positivt att bygga vidare på under sommaren för att kunna ta det där lilla klivet längre än årets säsong. 

För första gången på väldigt länge känns det som om det är enbart bra personer inblandade i ledningen av klubben. Givetvis ska vi vara tacksamma för jobbet som tidigare ledningar och styrelser har lagt ner, men här och där har det varit lite sådär. Nu känner jag fullt förtroende för samtliga inblandade. Även en stor eloge till Johan Karlsson och Fredrik Jensen som känns väldigt öppna och gärna svarar på frågor så gott de kan när folk undrar över något kring laget.  

Laget har visat upp en oerhörd vilja, moral och även en sammanhållning som vi inte varit med om tidigare. Trots turbulens och motgångar har man inte vikt ner sig utan fortsatt jobbat på och skapat segrar med efterföljande glädje för oss på läktaren. 

Som sagt är det inte kul att falla på målsnöret med det finns mycket att glädja sig åt. 

Matcherna i Himmelstalundshallen mot Karlskrona och Björklöven måste vara det bästa som utspelat sig i Himpa på mycket, mycket längre. Både spelmässigt och sett till stämning. Lägg där till det dramatiska avgörandet mot Kiruna en fredagkväll i Playoff 3 inför en saligt onykter och segertörstande publik. Vi har fått lite önskemål på en "säsongens-lista", får se om vi gräver fram en sådan. Det lär absolut inte vara omöjligt eftersom min kollega har en fin tomt med grill, och grillat med öl kan nog vara ett bra recept för att få fram en bra lista. Jag kan dock redan nu utnämna årets spelare i Vita Hästen enligt mig. Utan närmre konkurens är det givetvis Emil Alengård, snacka om succévärvning från Mjölby. 

Det har varit lite dåligt med inlägg här, detta beror främst på att jag inte har någon tillgång till dator i nuläget, men vill ni njuta av mina tankar och åsikter i kortare form är ni alltid välkomna att följa mig på twitter, där finns vi nu under våra riktiga namn. Dags att lägga säsongen 12/13 till handlingarna och börja blicka framåt mot Silly Season med allt vad det innebär. Självklart avslutar vi med att gratulera såväl Björklöven som KHK till de Allsvenska platserna, grattis!

På återhörande hockeykamrater.