Gummitrissan.bloggo.nu

Spearing & Spelsinne  ⬇️

Samarbeten ⬇️

Stötta oss via Patreon  ⬇️

Senaste inlägg

Felrekryteringar, statistik, juniorer och bitterhet

Alla klubbar, eller dess ledning/lagbyggare, måste inför varje säsong göra ett vägval. Eller kanske inte varje säsong, egentligen ska man nog ha en röd tråd att följa. Vita Hästen valde dock till denna säsong att göra ett nytt val, ett vägval som redan efter sju omgångar verkar ha varit helt fel. 



En säsong i ryggsäcken med en taktik av lån, lån och massor utav lån som gav ett missat slutspel och en pandemi som inte underlättade direkt. Detta som uppföljning till en säsong där man överraskade många och fick spela just slutspel, även om det fick ett abrupt slut. 



Tredje gången gillt och en succé till detta år istället då kunde man väl hoppas. 
In med en handfull transatlanter, hämta oprövade spelare från college och lägre nivåer och skicka iväg precis hela backbesättningen. 



Det vill till att man träffar rätt då, det gör det ju. Dessvärre är väl inte så fallet får man hittills säga. 
Corey Mackin har väl nått upp till förväntningarna något sånär åtminstone, men övriga spelare som inte har svensk flagga stämplat i sitt pass gör verkligen för lite skillnad för att ses som rätt val eller väg att gå. 



Lägg där till att backsidan, eller försvarsspelet överlag för den delen har varit allt annat än tillfredsställande. 
”Det får man så klart räkna med när man har en helt ny backsida”.. Ja, så kan man givetvis se på det, men man kan också se det som så att - Varför lyckas alla andra lag då redan ha satt sina spel medan Vita Hästen år efter år tillåts traggla och ursäktas med att ”det tar tid”. 



- Man släpper flest skott emot sig totalt i serien

- Man släpper mest skott av alla lag i boxplay mot sig

- Man tar mest utvisningar av alla lag i serien

- Man har seriens näst sämsta boxplay

- Man har skjutit minst skott av alla lag i serien



Alltså, det går verkligen att göra listan längre om man vill fortsätta, men vi stoppar där. 
Faktum är att man prickat rätt med två bra målvakter, något som gjort att det trots allt blivit fyra poäng och inte färre hittills. 



Och på tal om fyra poäng. 
Fyra poäng på sju matcher, varav fyra på hemmais. 
Dessa fyra poäng har man tagit via förlängningssegrar mot:

1. Troja-Ljungby - Nykomlingen som ligger trea från slutet

2. Mora i premiären - Laget som tokfloppat, ligger 11:a och tillsammans med Vita Hästen är ensamma om att inte vunnit efter full tid.



Inför matchen mot Kristianstad i fredags var snacket om att man gjort och gör bra prestationer men att det inte gett några poäng. 
Sett över tid så kommer det leda till poäng. 



Trist då att åka ner till tokjumbon, bjuda på en av de absolut sämsta insatserna som skådats från Vita Hästen sedan laget gick upp i HockeyAllsvenskan 14/15. De matcherna som möjligtvis kan konkurrera är utskåpningen borta mot Malmö just nykomlingsåret eller plattmatchen mot Västervik där gästerna vann med 6-1 eller liknande. 



Att bli så totalt förnedrade som laget (och vi som var på plats också för den delen) blev är smått otroligt. 
21-5 i skott i första perioden och det var aldrig ens snack som saken. 
Fint dock att typ halva gänget orkade komma bort och tacka efter matchen åtminstone, eloge till er.
Sen kanske inte just jag förtjänar något tack för matchen, men övriga tio pers på plats gjorde det definitivt.



Laget ska vara byggt på karaktärer och spelare som vill jobba hårt. Men oavsett om alla vill eller försöker att jobba hårt, räcker det inte till, utan jag tror man redan bör ta en titt i spegeln, erkänna felrekryteringarna och agera därefter. 



Det jag vill påtala att man INTE ska göra däremot, eftersom jag läst det både här och där, det är att få för sig att byta tränare. 
Det finns nog ingen tränare i Sverige, eller i hela världen heller för den delen, som skulle kunna göra det bättre med manskapet som finns att tillgå för stunden. 



På tal om tränare: Phil Horsky har fått bra snurr på J20-laget så här inledningen av säsongen, detta samtidigt som Magnus Blårand gör det bra med J18 gör ju att man får se de små ljusglimtarna i tillvaron. 



J20 ligger i topp i sin serie ihop med Mariestad, medan J18 gjort det man kan förvänta sig av laget i den serie man spelar. 

Det roligaste med J18-laget är att man driver på hårt för att skapa intresse på bl.a Instagram och man har dessutom två herrar som placerar sig i absoluta toppen av poängligan. Detta alltså i en serie där man möter motstånd i form av Växjö, Rögle, Malmö, Frölunda, Linköping och HV71 bl.a. Riktigt imponerande! 
Kolla bara in denna lista här:




Och på tal om att inte vara långsint och bitter. Undrar ni hur det går för grabbarna som var här förra säsongen? 
Kolla den här listan. Emil Lundbergs out i kontraktet som gällde även över denna säsong gnager lite extra. 
Samtidigt som man verkligen gläds över Arvids framgångar i en miljö med mycket speltid och god omgivning! 


 

Uppgivet och bittert som vanligt när det kommer från mig, jag vet. 
Denna vecka väntar Björklöven hemma på onsdag och MoDo borta på fredag. 

Vet inte om jag ska se det som tur eller otur att arbetet sätter stopp för möjligheterna att se matchen mot Löven på plats på onsdag, framförallt är det nog tur för min omgivning. 

Att åka till Ö-vik har inte ens varit ett alternativ. Inte efter uppvisningen senast på bortais och kostnaderna som tillkommer på det också. Det är helt enkelt inte värt det.

Tack för mig! 

Vad gör ni Vita Hästen?

Öppenhet, kamp och ansvar - Det var klubbens ledord under ett tag(?). 
Vart är ni nu? Vet ni ens själva vilken väg ni vill gå? 

Vita Hästen, en anrik förening med fin historia runt föreningslivet i Sverige. Men var är man nu? Vad är det egentligen man gör? 

Man har en hemsida som knappt håller ihop, man har en playkanal som folk kastar skit på och man har ett lag där folket undrar vad som sker. 

Förra säsongen sade tränaren att klubben valde från en högre hylla när det kom till värvningar. Nu är man ett lag som ser framgång i transatlanter som tackar över ett framgångsrikt tryout. 

Inför kvällens match hade laget släppt in 16 mål på tre matcher.. 
"Vi har nött försvarsspel och boxplay"... 
22 mål har ni släppt in nu.. 
Vet ni ens vad försvarsspel och boxplay är? 

Karaktär och hårt jobb skulle vara någon som definierade årets Vita Hästen.. 

Jag ser fyra, kanske fem man som stämmer in på denna beskrivning. 

De som byggt detta lag bör rannsaka sig själva, se sig i spegeln och fundera på vad man gör. Karaktär? 

Karaktär är inte att dyka upp nykter till jobbet varje dag och halvdant stämpla in för tjänstgöring.. Karaktär är att göra staden stolt, göra sitt yttersta och kunna gå rakryggad för det man gjort. 

Väldigt många i laget kan det, men frågan är hur många i de som byggde laget som kan göra det.... 

Podd: #64 - Rödlätta Ryssen

Två poäng på tre matcher och senast 8 i baken gör inte detta till vårat muntraste avsnitt...Heller. Desto mer muntert blev det när vi ringde upp vår utlandskorrespondent, kodnamn: Rödlätta Ryssen. Munnen gick i ett på Munken i Moskva och aldrig har vi behövt klippa så mycket.
Trevlig lyssning! 

Podd: #63 - Detaljdissarna

Gnällpodden gör självklart comeback lagom till seriepremiären. 
Gillar ni gnäll och ältande är detta avsnittet just för er,
annars kan det nog lika gärna kvitta.
Om ni inte vill höra våra tankar om årets trupp också förstås, det är faktiskt lite positivt. Trevlig lyssning! 

Podd: #62 - Summertime Blues

En sommarpodd med kort varsel där Andy sitter med som gäst. Tyvärr valde poddmikrofonen att begå harakiri strax innan inspelning, så ljudet har väldigt mycket mer att önska. Vi går igenom vad som hänt sedan förra avsnittet, där vi sydde ihop och stängde säsongen. Boddan briljerar med sina uttal av transatlanterna, en och annan hemlis avslöjas och som vanligt är vi inte alls bittra. Dessutom ringer vi upp och stör Viktor Kokman mitt i ett restaurangbesök.
Trevlig lyssning!

Äldre inlägg